Jaha då var det torsdag, hela denna jävla vecka har gått åt till att plugga till tentan, från lördag tills igår. Och inte gick det speciellt bra heller...jag ska ha en jävla tur om det går vägen, en himla tur... och då kommer jag ligga på gränsen. Första frågorna gick jättebra och jag tänkte "det här kommer jag att fixa" men sen...fy fan alltså.. Jaja nu är det 3 veckor av ovisshet innan man får veta om man klarade det eller om det är dags att plugga för en omtenta. Lärarna ska få förbannad mycket kritik för att de lagt allt denna vecka... seminarium måndag, tenta onsdag, redovisning torsdag och inlämningsuppgift fredag, är de dumma i huvve eller?? Men måste medge att vi har haft riktigt roligt under tiden vi pluggat, kanske för roligt men men... thats life. Vi kommer då bli flera, flera år äldre än vad vi skulle ha blivit innan ;)

Men mycket känns riktigt kasst just nu... först och främst en förbannad tand som ska fram och gör ont så in i.... Och även fast det händer roliga saker så finns det sånt som ligger i bakgrunden och gror. Intriger och skit och det värsta jag vet....och andra saker också som gör att det mesta känns meningslöst... varför utsätter livet en för pröving, efter prövning, efter prövning? och varför ids man kämpa för att övervinna varenda när man ändå vet att livet kommer dra undan mattan under ens fötter så fort man vågat lita på att man ser ett ljus?

God works in mysterious ways I guess...

The brain has left the building...